Thursday, November 4, 2021

The Big Cosmopolitan 1951 (projekt Jeanette)

Ett Svenskt "Barn find" 2021

 
Vi hittade detta fina ekipage på Blocket och gjorde ett studiebesök den 29 maj Det blev kärlek vid första ögonkastet. Ett bra objekt för rimliga pengar och inte alls långt hemifrån. Det blev affär och en handpenning erlades.
De senaste 15 åren hade denna magnifika Lincoln Cosmopolitan från 1951 stått i ett tält. Innan dess i en gammal nedlagd Konsumbutik.... sedan 60-talet sägs det. Såld  ny till J. Svensson & Bourghard Göteborg i januari 1952. Bilen var komplett så när som på en kapsel  och en trasig ruta vänster bak. Motorn som är en V8 337 sida, sitter fast. Automatlåda, original radio samt handsökare och extraljus. Inredning komplett och utan några synliga tecken på skador. Diverse handböcker följde med i affären med. Ja detta var ett svenskt "barn find" som man knappast trodde gick att hitta här längre. 




Vi hämtar hem Jeanette

Här kommer hon ut ur sitt gömställe 5 juni 2021. Bara handbromsen fungerade. Vi skulle rulla ner henne för en brant backe för att kunna lasta upp på våran Dolly. Spännande! Säljaren tog hand om färden ner för backen. Det gick som tur var bra.


Lastad och glad. Nu kan hemtransporten påbörjas. Ser ju bra ut det här.. eller? .. trodde vi ja!
Ja det började inte alls bra!!! Det blev snabbt en smäll och en duns bakom oss.
Tre meter framåt och vi tappade bilen, halvvägs ut på vägen. Viss panik utbröt. Det blev ett spännande och lärorikt jobb att få upp Cosmo på plats igen. Men den här gången surrades hon fast ordentligt på dollyn. En lärdom hur det måste gå till att för surra fast bilar med stora hjul på våran Dolly säkert!
Allt löste sig och Nettan hade inte fått några skador under heller. Efter någon mil stannade vi för en paus. Det såg bra ut nu så det blev till att fortsätta transporten. Skulle vi klara det här nu utan fler missöden? Nästan 2,5 ton efter Jeepen! 20-25 grader varmt! Temperaturmätaren i dragbilen oroväckande hög! Håller dollyn jag byggt? Ja frågorna var många just då vill jag lova

Men det gick bra och vid 16-tiden var vi hemma Vi kunde nu pusta ut och allt hade gått bra. Ska bli kul med det här projektet som fått namnet Jeanette (Nettan) som var dagens namnsdag.

Inspiration

Det blev snabbt en tvätt med tillhörande städning av bilen. Inredning och mattor plockades ur Såg ganska ok ut men ett flertal rostlagningar i golvet hade gjorts för länge sedan. Som inspiration och extra besiktning fick bilen en snabb polering med. Bra skydd mot väder och vind inför den stundande utomhusvistelsen fram till hösten. 



Vad hittade vi då under mattan den 10 juni?

Ett antal (desperata!?) rostlagningar kom som sagt fram. Sannolikt utfört omkring 1966 då bilen besiktades sista gången. Sedan togs den ju ur trafik av någon okänd anledning. Svetsjobben ser minst sagt tveksamma ut. Stora plåtar som inte är fastsvetsade riktigt. Vad döljer sig under dom? 
Bilen fick tydligen säkerhetsbälten 1963. Men dom plockar vi bort. I övrigt är golvet i kupé och bagage i jättebra skick. Kul! Detta var mycket positivt. Ska bli roligt att ta itu med detta!













Inredningen

All inredning är helt intakt. Inga fläckar, slitage eller hål efter möss. Fantastiskt. Vi plockade ur allt för vädring och sedan vidaretransport till torr och säker förvaring. Innan svetsjobben påbörjades täckte vi alla rutor, instrumentpanel och innertak med tjock genomskinlig plastfilm. Inget av detta får skadas. Lite extra lyx med hydraulisk reglering av framsoffan. Undrar om vi ska få igång detta? Sannolikt blir det så för fönsterhissarna är hydrauliska med. 







Margaret var en känd sångerska och var president Trumans dotter. Han hade flera Lincoln Cosmopolitan i sin bilflotta med.

Våra målsättningar


  • Alla arbeten skall inom rimlighetens ramar bedrivas utomhus. Oldschool 
  • Syftet är att återställa bilen i körbart skick. Inte utställningsskick
  • Patina skall bevaras. Så lite som möjligt skall ersättas med andra delar
  • Bilen skall brukas av ägarna och beskriva sin egna historia från 1951
  • Ledord i projektet är: Glädje, Gemenskap och Avkoppling 
  • Tidsplan finns inte. Vi jobbar på när det är roligt och vi har tid.
  • Systematiskt arbete, en sak i taget och god ordning gäller
  • Kostnader och timmar dokumenteras. 
  • Bildarkiv som följer processen upprättas.
  • I första hand är målet att återställa original drivlina. Som andra alternativ en nyare V8
  • Vi genomför restaureringen enligt våra egna erfarenheter och principer.
  • Ny erfarenhet och kunskap får vi på vägen till målet
Målet är en körbar bil som skänker så väl oss som betraktaren längs vägen glädje

Förberedelser

3e augusti byggde vi upp en platå av pallar På denna la vi plåt för stadigt underlag. En Volvo T25 fick dra upp bilen på plattan. Sedan hissade vi upp bilen ytterligare så att det blev lätt att jobba underifrån.



Underredet

Nu var undersidan från växellådan bakåt helt frilagd. Här fanns lite kul jobb att göra. Rostangreppen var inte betydande men fanns såklart. Återstår att se hur det ser ut när underredet är renskrapat.
Tre arbetsdagar tog det! 16 kg underredsmassa fick jag ihop. Det var faktiskt roligt hela tiden tack vare att det såg så bra ut under. Men underredsbehandling på 50-talet var nog en enkel och slimmad process. Behandling direkt på en tunnare transportlack när den kom till Sverige fick räcka. Men så rostade bilarna rejält med. Den här var nog inget undantag förutom att den blev räddad på grund av att den ställdes av 1966. Tidigare lagningar jag hittade från 60-talet såg skumma ut. Kommer ihåg hur det var och gick till då. Dessa får vi titta närmare på tror jag. Nu var det skitigaste jobbet gjort ändå.

 









 




Stötfångaren bak

Stötfångaren demonterades med. Det finns rost i vänster bakflygel som måste åtgärdas men även deformationen i mitten på kofångaren måste rättas till. Demonteringen gick bra så när som på att två muttrar fick lov att spräckas. Vi tyckte detta var med beröm godkänt på en 70 år gammal bil ändå. Amerikansk 50-talskvalite 





Bränsletanken

Bränsletanken fick också sin behandling. Hel och fin är den och nu blir det ännu bättre. Och så hittade vi drygt 10 liter äkta bensin från 60-talet!! Det luktade stakt men funkar säkert än idag








Gör om, gör nytt, gör rätt!

Svetsjobben från 60-talet var som vi trodde ingen höjdare. Tre gånger så förstora plåtar lagda på ovansidan och sedan svetsade med gas underifrån. Kompletterat med skruv och mutter. Ingen grundfärg utan underredsmassa direkt på lagningen. Vilken tur att bilen ställdes av efter detta! Det tog lite tid. Men bra blev det och roligt hade vi. Härligt att jobba med sådant utomhus. En vacker och varm september gjorde detta möjligt utomhus.









Hörnen i bagagerummet fick ny plåt med. Balken till karossinfästningen tillverkades och svetsades in noggrant innan och skruvades fast i ramen









Det tog 150 timmar att ersätta denna plåt hög

Aktivt rostskydd, så gör vi!

Vi använder industrifärg för aktivt rostskydd. Interplus 356 zinkgrund med Interthane svart epoxi är målningssystemet. Penselmålning och roller är det som gäller här. Funkar bra och det blir ett bra och täckande färgskikt. Dessutom bra arbetsmiljö utan sprutdamm och färgförluster.
Avslutningsvis kommer vi att använda Valvolines produkter för komplett rostskydd i hålrum (Dinitrol) och på underredet (Tecktyl) Endast originalet är gott nog här



Innan målningen behandlades plåten med Fertan Rustconverter. När de fått verka något dygn spolades överskottet lätt av med kallt vatten och allt fick torka ett dygn före zinkgrunden


Dags för zinkgrund, fog tätning och svart epoxi









Golvet tar färg

Nu var det ovansidans tur. Lite kompletteringar under, efter svetsningen blev det med. Och så kitt i alla fogar mellan grund och topp såklart.






Bakaxeln

I ett tidigt skede blev demontering av bakaxeln aktuellt. Den fick rulla in i verkstaden för sin översyn och service.



Ser fint ut. Bara att fylla på ny olja

Pulver lackerat
Samtliga packboxar byttes ut
Nya bromsbackar har vi också fått tag på men inte monterat än.









Bromsarna

Huvudcylindern gick att rädda och få isär utan demolering. Delarna fick sedan ligga i citronsyra något dygn. Det blev rent och fint. Renoveringssatsen köptes in från USA. Övriga cylindrar gick att få igång igen. Dessa var renoverade av föregående ägare för ett antal år sedan. Vi fyllde på bromsvätska och allt fungerade utmärkt. Skönt. Nu har vi bromsar igen. 











Hjulen


Däcken är grymma. Påminner om lastbilsdäck. Närmare 80 cm höga. Dimensionen är 8,20 x 15. Troligen uppemot 60 år gamla. En del hade den klassiska röda innerslangen kvar med. Alla hade pyspunka mer eller mindre. Värst var det med ett framhjul när vi lastade till hemfärden. Vi hade nog bara 30 minuter på oss, sedan var det tomt vänster fram


. Alla utom ett är i förvånansvärt bra skick Ja det var gummiblandning som hette duga på den tiden. Vit däcksida på hela 3" är det med. För inspirationens skull valde vi att fixa till original däcken och behålla dom på under restaureringen.  Ett får kanske tjäna som reservhjul sedan.

Ett lagerproblem

Ett framhjulslager med tillhörande packboxar höll på att stoppa våra planer att flytta in Cosmo i garage över vintern. Men idag kom paketet från Frankrike(!!) med packboxar och hjullager. 
Dessa koniska rullager var inte helt lätta att få tag på här hemma. De är i två delar. Ett rullager med innermått som ska stämma. Det fanns hos AD om vi ville.. men ytterringen var det värre med. Hittade en komplett uppsättning på nätet till timligt pris. Dessutom två packboxar till mycket rimligt pris.
Allt fanns fanns i Frankrike. Ett par veckors orolig väntan blev det. 
Och idag kom försändelsen från 123bearing.eu Delarna passade som tur var perfekt. Gott.
 
Sådant här i lagerfettet är inte bra. Vi klurade ut den korrekta lagerbeteckningen till slut. 
12580/20 heter dom och alla måtten är i tum såklart! Det är väl det som är det besvärliga här



Packboxen till vänster är en 70 år gammal konstruktion med lädertätning istället för dagens gummi med spiralring runt flänsen. En gedigen konstruktion som går att friska upp/restaurera sägs det. Vi sparar och testar på dessa så får vi se framöver.

Montering av hjullager nu. Om en timma ska vi dra bilen till sin vinterförvaring. Vinsch ligger förberedd. Med den ska vi dra in bilen baklänges i garaget idag!
En bygel för att fästa vinschen runt pelaren med i garaget är förberedd sedan några dagar. Hoppas det funkar.

Nu går äntligen flyttlasset!

Fredag eftermiddag 19e november! Snö och halka inte långt borta nu!
Nu gäller det. Vi har max två timmar på oss innan det blir mörkt. Nu kör vi!

Behaglig känsla bakom ratten!
Soffan är på plats. Stor och maffig! Man kliver upp i den här bilen!
Historiskt ögonblick för oss nu. Detta har vi väntat på hela hösten
Av från rampen...och bromsarna fungerade bra med. Nu kopplar vi för Jeepen och drar.
Framme! Nu ska vi bara vinscha in henne i vinteridet med.
Inne i verkstaden nu! Gick ju kanon det här!!!
Att denna bilmodell kallades "flodhäst" på sin tid förstår jag nu. 
Min stora Mark III:a till höger är rent av liten och smäcker intill denna bjässe till bil. 
Ja detta blev min första provtur med Jeanette. 
Fantastisk känsla och väldigt lättkörd. Ska bli roligt när hon går för egen maskin igen!


Känns nästan lite tomt här hemma nu. Nu är Albert ensam igen! Men till våren följer fortsättningen här. 
Skönt att ha vinterförvaringen avklarad nu. Hörde precis att det kan bli snö på söndag.
Nu blir rast vila med mekandet tills efter julhelgerna. Kan behövas.
Men alla kul forskningar på intressanta detaljer fortsätter under tiden.

Bilradio 1951

Naturligtvis var det en bilradio installerad när den här bilen levererades ny.
Troligen är det en Sylvania 1CH748-1 LH -1885 specialdesignad för Lincoln 1951. 
 
Att ha radio i bilen kom man faktiskt på redan 1904. Men först 1918 kom de första ut på någon av de få bilar som fanns då. På 30-talet kostade bilradion en 3e-del av vad en bil kostade ungefär. Så småningom kom vacumrören som gjorde anläggningarna något kompaktare och billigare. Men fortfarande dyrbart på 40- och tidiga 50-talet. Endast AM fanns tillgängligt fram till 1952 då Blaupunkt kom med den första AM/FM-mottagaren.
Denna 6-volts plus-jordade relik får nog sitta kvar och sprida sin patina och svaga gula sken på kvällsturerna när bilen är kvar. Nostalgi!!! 


Förarplatsen

Ratten mäter 45 cm i diameter och är helt intakt utan några sprickor. Ovanligt på en så gammal bil. 

Vägmätaren har stannat på drygt 18000 km. Är det första varvet eller andra. Ja det är frågan? Kanske körde man inte så mycket med denna typ av bilar på den tiden? Den nyttjades väl som representationsbil i drygt 10 -15 år i alla fall. Säkert ett vardagligt inslag i Göteborg där företaget låg.

Vilka ägde bilen under dessa år?













 

No comments: